Tag Archives: exotisk

Att tro

3 Maj

Jag gillar söndagar. Ibland mer än lördagar. Söndagar är för mig förknippade med inga krav. Inga åtaganden. Inga måsten. Lördagarna däremot brukar alltid innehålla saker man bör eller ska göra. Jag älskar dem såklart. Jag älskar mina iw-pass, jag älskar iksu, jag älskar burgare och rödtjut, jag älskar naturgodis och bubbel. Men söndagarna är lite speciella. Ingen väckarklocka. Det där med väckarklocka är dock inte min grej – jag sover ju inte så mycket ändå. Men den är en bra backup OM det nu skulle vara så att en meteor skulle slå ned i min skalle och jag skulle sova 6 timmar i sträck.
Min sömn har varit under all kritik de senaste nätterna. Jag sover ungefär 2 timmar i sträck innan jag vaknar och får kämpa för att somna om. 4 uppvak i natt innan jag gav upp och gick upp.

Det positiva var att min kropp kändes fräsch och pigg. Mina baksidor var så nära fräscha de kan komma. Humöret glatt och förväntansfullt. Solen strålade och temperaturen helt okej. Perfekta förutsättningar för att springa längs älven. Mer avklätt dessutom. Det var tur för det blev varmt även i avklätt.

Vilken härlig runda det blev! Jag kan inte sluta tjata om hur mycket frihet min löpning ger mig. Frihet, en lätt lycklig känsla inombords. Kärlek till livet. Jag hinner dessutom tänka så mycket när jag springer och jag blir mer och mer aktiv i att välja mina tankar.

14 km blev det idag. Längs glittrig älv. Längs skog. Längs barmark. Längs rötter och stenar. I uppförsbackar. I nedförsbackar. I behagligt tempo. Min kropp kändes fräsch när jag  landade på altanen. Jag hade kunnat springa längre.
Jag var glad. Stolt. Förundrad. Jag tänkte exakt samma sak efter första milen i år. Efter mina första 12 kilometer. Nu sitter jag här med 14 km i benen och förstår inte riktigt vad som hände. Jag som inte ens är en löpare har sprungit 14 kilometer utan att stanna. Utan att trilla i älven. Utan att behöva ringa och be nån hämta mig. Jag har sprungit med hjärtat, jag har litat på min kropp, lyssnat och fixat det.

Jag har först nu insett hur viktigt det är för mig att lita på mig själv. Lita på magkänslan. Lita på min förmåga. TRO på att jag kan. Jag är extremt dålig på det. Att tro att jag kan, att jag har nåt att komma med. Tydligen har jag haft fel. Det är verkligen dags för mig att lita på mig själv nu. Vid minsta tvivel ska jag ha dessa 14 kilometer i mitt medvetandet. Som en påminnelse att jag kan fast jag inte tror det själv.

När jag kom  hem gjorde jag en magisk smoothiebowl. Med längtan till Aruba i bakhuvudet fick den bli exotisk. Mango, banan, papaya, lime, gojipulver, baobab och avokado. Jag toppade med färsk ananas, papaya, kiwi, chia, kakaonibbs, cashewnötter, pekannötter och passionsfrukt. Den intogs i solen på altanen.

Visst är det nåt speciellt med lediga söndagar?

exotic exotic1

Våga tro!
Kärlek ❤

Annonser