3 timmar och Margiuette

Lite krassel kräver omvårdnad. Film och långkok gör susen för både själ och sinne. 3-timmars grytan är färdigputtrad och till serveras pressad potatis. Ju mörare köttet är desto godare. Om grytan dessutom är kokt i gott rödvin och innehåller egenplockade kantareller är lyckan gjord. Serveras det ännu godare rödvin till.. Ja du hajar..

Medan grytan skött sig själv har jag legat i ryggläge och glott på film. Feelgood ska det vara. Ena filmen jag hyrde var Mina eftermiddagar med Marguriette. Fina varma underbara film. Kärlek!

Nu skall snart en sen grytmiddag intas framför en rysare. Var det nån som sa nåt om skön helg?

/>

Man kan ju ha det sämre..

Precis instruerat mitt morgonpass. Solen skiner, himlen är blå. En vacker höstdag. Jag hade tänkt träna en sväng men min hals skriker nej. Den är inte ens sugen på kaffe och jag är normalt värsta kaffekärringen, Så jag får roa mig med att läsa och lyssna in lite ny musik. Lite fika får kanske till och med trilla ner i magen. Och lunchdejt med maken här på anläggningen. Atmosfären är så underbar här. Idag finns inga måsten. Bara viljan.

Nu ska dom DÖ

Efter jobbet när jag satt i bilen på väg till Iksu ringde min telefon. Det var lilla A. – Mamma, hur gör man den där blandningen?
– Uhm, blandningen?
– Ja, den som dödar bananflugorna. Dom är överallt i hela köket! Nu ska dom dö! Varför ska dom flytta in hos oss?
Det var såklart en viss överdrift men redig som jag är gjorde jag dödselexiret.

Fredag blev det igen. Trots diverse failures har veckan varit hyfsad. Veckan som kommer bjuder dessutom på 4 dagars ledighet. Skönt! Lite mys med barnen och middag hos vänner på lördag.

På bänken står en pizzadeg på jäsning, i glaset bor det vin och jag softar i soffan. Sämre kan man ha det.
Imorn blir det en rejäl gryta. Mumsigt! Men först ska jag softa runt på Spa. Instruera pass, träna, äta och njuta! Love!

Hur hade det varit med lite Italien?

Jag kan inte vara utan mina..

Barn hade ju varit alternativ. Träningspass. Spellistor och bla bla bla.
Men nu handlar det om hyllningen till världens bästa plagg. Nämligen raggsockan. Jag är en stor raggsockoman. Sliter flera par per år. Jag fullkomligt älskar raggsockor. Nu råkar jag ha turen att ha en fin vän som är kung på att sticka raggsockor. Jag började sticka egna. Men fastnade nånstans i vääääldigt långa benvärmare. Men min vän Jessica hon kan hon. Och den finingen skickar dom i present! Nu senast fick jag ett par knälånga. Underbara. Fina. Varma. Långa. Sköna. Sa jag underbara? Vem kan överleva utan raggsockor?

Mina oklara benvärmare 😉

Finingrna som Jessica stickat.

God Jul eller nåt?

Hm. Ett par till pappa och ett par till Stora A?

  

 

I am people

Exakt så. Idag känner jag mig faktiskt som en person. Igår var jag tvungen att trösta mig lite. Kovra mig lite i offerkoftan. Negga lite och ugha like shit. Idag gissar jag att jag är trevligare. Jag andas lite friare, tankarna om mig själv är lite snällare.
För vem fasen blir inte snäll av oxfile, västerbottenscocette, ädelostsås, ett glas rött, Ben&Jerrys OCH lite chips. Och en film. Och rosor. Somnade gott vill jag lova.

Och vad säger vi om filmen då? Kan beskrivas med ett ynka ord – Sex. Bristen på sex, snack om sex, fixering vid sex, låtsassex och faktiskt sex på riktigt. HallPass heter den. Bättre filmer har jag ju hyrt men helt klart en ok film att se när självföraktet pumpar som gift i ådrorna. (Överdrivet I know)

Jag längtar till vikterna. Jag har ju haft fullt upp med annat ett tag nu. Men jäklar vad jag längtar till vikterna nu. Tungt, stönigt, stånkigt, jävligt. Skönt. Adrenalin. Endorfiner. Jag och Jag. Bubbla. Ådror. Pump. Jag säger det igen. Jag längtar.

På tal om längtan. 59 dagar kvar nu.. (Ledtråd Tomte)

Tills dess vill jag njuta lite av minnet från Turkiet..

Ren Kärlek

Det slutade såklart inte med gårdagens bravurer. När jag stressad for till jobbet imorse, med iskalla fingrar eftersom mina vantar var mer eller mindre isklumpar efter gårdagens vattenbestyr, då spricker framrutan på bilen. Say what? Hur var det med presidentmordet? Jag är oskyldig – promise!

I allafall, när jag kom hem idag möttes jag av en man med två fång rosor. Till mig. För att jag är jag. Underbara karl som står ut med mig, som uppskattar mig. Älskade karl!

WTF?

Hmpf. Jag vill mest säga fula ord. Idag med. Vad i helskotta är det som händer? Vad har jag gjort? Skjutit en president? (Japp nu kommer Offerkoftan) Varför i hela världen ska allt bara dimpa ner på en gång? Hmpf.
Nä ingen har dött och det väntar inte en världskatastrof – men små jäkla skitsaker som hopar sig, som går tokigt, som blir fel. I kombination med frustration blir det jäkligt jobbigt. Heter man fröken Prestation, Kontrollfreak och Jagäralltidbästvissteniintedet? så blir det skit om det inte går som man tänkt sig. Får man då helt plötsligt två vänsterarmar och redan har två vänsterfötter så är man rätt körd när man klantar till det. Så håll tummarna att tekniken inte är helt död efter mitt/mina missöden igår. Håll tummarna att jag kan ta mig förbi min tykna mentala spärr och be en bön att jag inte ska förpesta min arbetsplats alltför mycket idag. För tyken är jag. Tyken som fan. Och nej. Har inte det minsta lilla klämkäckhet eller positivitet att avsluta med. Jag vill bara säga som Zytomierska (var lättare att stava hennes namn när hon hettte Schulman) – Fuck you right back!

 

I think i’m in love <3

Förlåt Nike. Jag kunde inte motstå dom här godbitarna. Dom är dessutom så mycket skönare än jag föreställt mig. Jag tror jag är kär. Jag är kär. Jag är säker på att jag är kär.

Ja, jag har orangea skosnören till neonrosa dojor. Sketasnyggt. Helt säkert!

Godmorgon Norrland

Måndag igen. Ny vecka. Nya möjligheter. Jag har ett par grejer på min to-do-list. Sen ska jag vila mentalt är min plan.

Imorse när jag halkade runt på väg till jobbet så blev jag bara så jäkla glad över att bo i Norrland. Vackert som fan!