Jag brukar se på min aptit och mina matvanor hur Och de dagar jag är som lyckligast och mår som bäst äter jag havregrynsgröt. Och som jag njuter. När jag mår katastrof är kaffe och vitt bröd – helst tunnbröd som rullas det enda som går ner. Om det ens går ner något överhuvudtaget. Jag är den typiska känslomänniskan som mot min vilja många gånger styrs av känslor istället för rationalitet. Men tydligen är det nåt jag måste lära mig att leva med. Men havregrynsgröt på toppen!

Igår premiärlöpte jag. Om vi nu ska kalla det premiär. Men för första gången på 3 månader kändes det som om kroppen faktiskt skulle klara av en kort och lugn löptur. Jag premiärprovade även mina nya skor – som jag köpte när snön stod kvar i högar. Och de var fantastiska! Perfekta till mina fötter, gav mycket stöd, lagomt hårda och sköna. Bra köp!

Det var fantastiskt jobbigt att springa. Jag fick håll redan i början och det höll i sig. Vaderna blev stumma på en gång och det tog inte så lång tid tills pulsen låg i zon 4. Men det var skönt ändå. Mest skönt var det att kroppen inte protesterade så pass mycket som jag trott. Jag var även glad för att jag äntligen kom ut, för att jag samtidigt som jag lunkade fram även insöp naturen och bara va ett tag. Och dessutom var det första gången i år som jag var ute i bara t-shirt. (Jag hade ett linne under också men det hör inte till saken)

Idag har jag träningsvärk i både rumpa och baksida lår. Det känns faktiskt skönt! Då vet jag att det gav nånting även om det kändes som att jag sprang långsammare än gammgubbarna promenerade.

Nu tar snart klockan vid tid för att vara fotbollsmamma – krattning och städning på IP hägrar och jag ska koka kaffe till mig ooch K innan vi ska cykla dit.

På återseende.

Jag har konstaterat att när man tror att botten är nådd och att inget mer kan hända – då händer det ytterligare ett par saker. Detta har gjort mig hårdare än titan – en riktig ”bitch” och jag måste även erkänna att det har lett till positiva faktorer – jag har fått ännu mera skinn på näsan och fokuserar mer på mig själv. Jag kan inte säga att jag mår kanon. Men jag gläds åt de små tingen – solsken, trevliga kollegor, nytvättat hår, vårkläder och kreativa ting.

Jag är delvis lat – dricker mikrovärmt kaffe och äter mer naturgodis än jag borde.

Kroppen har fortfarande inte tillåtit mig att träna. Jag har ont! Mer ont än jag borde. Jag  hoppas det släpper snart. Min kropp vill inte ens gå med på Yoga. Den vill knappt gå med på längre promenader för då skriker både nedre ryggen och höfterna. Jag känner mig som en gammal tant.

Men även gamla tanter kan glädjas åt nyutslagna björklöv.

På lördag får jag verkligen känna på vad det innebär att barnen börjar bli stora. Andra säsongen med fotboll för sonen. Och det är deras lag som har städhelg. Vilket innebär att jag kommer kratta och städa hela lördagen. Jag hoppas det blir varmt och sol – då ska jag och C kratta lite och sola mycket. Blir det däremot regn ska vi istället klämma ihop oss inuti kiosken och måla den invändigt. Bra plan.

På kvällen blir det en räkbomb och Eurovision Song Contest. Det kan bli trevligt.

Tidig lördagsmorgon. En blandning av en klump i magen och mängder av kärlek. Brevid mig har jag en varm liten kropp som bjuder på pussar och varma kramar av små knubbiga armar. Ljuvligt. Jag snusar och gosar in mig i hennes kärlek. Villkorslöst. Ibland känns det som det är vi mot världen.

Våren har kommit hit. Världen fortsätter sin bana oavsett vad som händer. Det känns lite läskigt – varför stannar inte allt annat upp när livet gör det? För att sedan fortsätta när man själv är redo? Vore inte det det mest rättvisa?

Våren var det ja. Snön börjar smälta undan, våra rabatter har kommit fram och när jag var på väg till stan såg jag årets första tussilago. Det är vår för mig. Och grillning är ju vår. Vi var och grillade hos en familj i torsdags och såg på brasan. Gott och mysigt. Så gårdagen fick ju inte bli sämre. Så jag och Prinsessan gick till affären, handlade till en grillgrejer och så åt vi glass på vägen hem. Vi grillade karré, till det åt vi klyftpotatis, 2 olika sorters såser och en stor sallad med fetaost. Rött vin till. Och till efterrätt blev det chokladkakan jag och Prinsessan bakade tillsammans med vispad grädde och färska jordgubbar. En ny tidning hamnade även i korgen. Det är vardagslyx för mig.

Träningen har legat på is ett tag. Det var inte planen och inte alls det jag önskat. Men till stor del har jag inte kunnat påverka det. Så fort min kropp okejar det ska jag börja löpa och gå till gymmet igen. Jag hoppas den ger klartecken i början av nästa vecka. Jag hoppas verkligen det. Även Yogamattan ligger oanvänd under soffan. Jag funderar även på att investera i en spikmatta. Kanske kan den vara bra för att lösa upp spänningar?

Nu väntar en ny dag. Förhoppningsvis med hopp om en vettig framtid. Med framtidsdrömmar och insikt.

Men först kaffe.