Suck. Vad snabbt det går att förfalla. Nyss var jag i min bästa form. Nu är jag redan på väg in i förfall. Byxorna spänner och tröjorna börjar sitta tajt. Tack och lov att lördagen närmar sig med stormsteg. Välkomnande diet. Med vettiga vanor. Nu kan jag såklart skylla på att jag varit krasslig, för det har jag, och jag har fortfarande nån mild variant av infektion i kroppen. Det känns tydligt. Och orderna var att inte träna förrän jag var helt frisk. Dock fick jag inga order om hur många limpmackor med jordnötssmör jag inte fick äta. Så det har blivit några stycken. Och annat gott såklart. Så jag får skylla mig själv.

Den största negativa med träningsbrist är ju att man blir så jäkla trött och energilös. Annars är jag värsta duracellkaninen som får supermycket gjort. Nu är jag bara trött, och sugen, och mer trött och tänker att jag inte orkar det eller det, fast jag gillar att pula runt. Slökärring!

Och detta gör mig häpen, tänk alla som _aldrig_ tränar, som alltid sitter i soffan och glor på film och käkar chips. Hur trötta är inte dom? Och hur dåligt mår de inte egentligen? Kanske utan att veta om det?

Som sagt, välkommen diet!