Ja idag känner jag mig faktiskt som världens bästa förälder! Vi vaknade och åt en god frukost tillsammans (eller jag åt min vanliga frukost och den är ju god så det är ju samma sak ) Sen packade jag väskorna och berättade att jag hade en överraskning. Packa vagnen och in med ungar i bussen. Väl nere på stan mötte vi upp Helen med Jordan och så promenixade vi till badhuset. Där åt vi lunch och sen var det bad för hela slanten. Jag tror till och med vi hann med 3 kakpauser. (Gissa om jag är helt slut nu?) När vi var nöjda med baderiet promenixade vi ner till stan där ungarna önskade glass. Så glass blev det. Jag unnade mig en våffla med triple chocolat och bananchoklad. När glassen var slukad var det dags för finalen, handla lördagsgodis. Och så buss hem. Och det var där på bussen jag log med hela hjärtat och kände att jag var världens bästa förälder. Lillan lutade sig mot storebror som höll om henne där de satt på sätet. Han hjälpte henne med sugröret på festisen och höll sin hand under hennes haka ifall hon skulle spilla, hon klappade honom på kinden. Jag har (tillsammans med min man såklart) uppfostrat dom där skitungarna till kärleksfulla individer som bryr sig om andra människor och visar kärlek och uppskattning. Det är inte dåligt!

Så nu sitter jag här med lycka i bröstet. Det är alldeles skitjobbigt att vara förälder, frustrerande och krävande. Men också alldeles fantastiskt. Alldeles alldeles fantastiskt.

Ikväll ska de få plättar och jag ska göra en lövbiffswok till mig. Sen får dom lördagsgodis och när minstingen är lagd ska jag ta mig ett glas vin och ha lite egentid med storungen. Det är ju en stor omställning för honom nu att alltid vara äldst samtidigt som han börjat skolan på riktigt.

Så, summa summarum, passa på att njuta. Varje dag räknas!