Vägningen idag gick bra, ungefär som vanligt.

-0,7 kg

Totalt – 5,3

Helt okej. Nu är det bara resten kvar. Den stora utmaningen blir såklart semester. Inte för min egen del för får jag fixa själv så är det nada problem. Kruxet är ju alla snällingar som gärna vill bjuda på kakor, bullar, tårta, potatisgratäng, såser, chips, godis och och och. Enda lösningen även om lösningen inte är helt okej är ju att äta mindre matportioner, mer sallad (om sådan serveras vilket inte är helt säkert) och helt skippa chips, kakor och godis. Men efterrätt då? Det är bland det klurigaste att säga nej till, för personen i fråga menar att den faktiskt stått och gjort efterrätt bara för våran skull. Och hur lätt är det då när gamla mormor står där med ledsna ögon? Inte skitlätt. Jag får helt enkelt känna av situationen och se när det passar sig att tacka nej. Och skulle det (enligt mina önskemål) råkas serveras hallon och glass äter jag med glädje hallonen. Mums! (Farmor och farfar har miljoners hallonbuskar)

Mycket av trixet med att behålla sin livsstil är just att vara krånglig. Förbannat krånglig. Jag krånglar alltid när jag är på restaurang, fast det hjälper inte alltid. Säger man liiiite sås så får man ändå ett par skopor, så hur mycket är egentligen lagomt?

Nog om det. Jag ska göra mitt bästa för att balansera njutning med min livsstil och tillfredsställelse av våra nära och långväga kära. Så får det bli!

Frysrensning pågår fortfarande och ikväll blir det regnbågslax som jag grejar med lag till nu. Var tvungen att ringa till guru svärmor och höra hur man bäst hugger av huvudet. Lät nog ganska dumt när jag ringde och sa:

- Hej det är jag. Hur hugger jag bäst av dom huvudet?

Sen blir det sås till, makens mormors egenhändigt komponerade underbara sås. Husmanskost rakt in i benmärgen. Dessutom är fisk bra till det mesta. Så det så!

Dagens träning blir armar. Och sen cykling som vanligt. Det är alltid så skönt (och jäkligt jobbigt) med den stund vi cyklar och skvallrar och svettas efter ett härligt pass. Det ska göra ont!